Idag är en dag jag bara vill gräva ner och lägga undan och hoppas aldrig hänt! När det går bra för oss, som familj, vi är glada och lyckliga, så BOOOM då händer det något..
Vi åkte hem från landet igår. Skulle tvätta & betala räkningar & så hade jag läkartid idag på PRIMA. Skulle få träffa min nya läkare, då min tidigare helt plötsligt slutat utan ett ord till sina patienter. Spännande eller hur?
Hade tid 14.45. Betalade 350:-. Läkaren hämtade mig på utsatt tid. En man. Hur fan tänker de när de ger mig en manlig läkare? Jag har vissa problem med just män när det gäller min bakgrund. Detta ska stå i min journal. Iaf, han tittar på mig.. Pekar på min mage.. Frågar ”Är du……………”
Tyst!
Gravid! Säger jag. Ja det är jag. Han visste inte det svenska ordet för ”Gravid” och använde pekfingret istället! Min tidigare läkare har visst glömt skriva det i journalen. Hoppsan! Han återkopplar inte till tidigare journalanteckningar. Frågar inte hur jag mår! Han vill inte lägga upp en plan för framtida besök. Däremot förnyar han 3 recept, varav ETT ber jag om förnyelse på. Det var ju riktigt intressant. Skriva ut piller är det som gäller visst. Klockan 15.00 sitter jag i bilen igen. Det tog mig 15 minuter att träffa en läkare som ska följa upp mitt mående, min adhd, fixa samtalskontakt osv, men det enda jag fick var påfyllda recept. När jag åkt därifrån började jag bli förbannad över hur osynlig & oviktig den här läkaren fick mig att känna mig. Som om jag inte är viktigare än recept jag ej bett om och inte en återkoppling eller uppföljning. Jo, iof, om det var något kunde jag ringa! Det var det han sa till mig.
Skakade av mig den negativa känslan jag fick, och längtade tills vi skulle komma till landet! Lugnet! Bad! Sol!
I höjd med Södertälje dör vår bil. Motorn lägger av. R svänger i 90 km/H i absolut sista sekunden av vid avfarten Scaniarinken. Lyckas rulla in på Statoils 1-2-3 mack.. Och där står vi.. Vet inte vad fan som hänt eller vad fan vi ska göra. Jag börjar googla på bilbärgare. R ringer vårt försäkringsbolag. Vi får veta att bärgning ingår i vår försäkring. Puha! Ringer mamma.. När vi lagt på kommer tårarna. Jag bara grinade! Kunde inte sluta.. Livet kändes faktiskt helt hopplöst.. Vi är beroende av vår bil! Stor bil! Paniken över att inte kunna åka till landet, handla osv. R ska åka med bärgaren till en verkstad med vår bil. Då börjar jakten efter en verkstad som vi vill ha, inte vad som rekommenderas, då blir det äckligt dyrt! Min mamma ringer Bobben, som i sin tur är bundis med bilmek i mälarhöjden. Mamma kommer o hämtar mig och barnen, packning & hund & kör oss till landet.
Bilmekanikern tror, efter att bara kollat under huven, att det kunde vara vattenpumpen som gått sönder. I ”nyare” bilar sitter som en försvarsmekanism i motorn, som gör att blir den typ överhettad, som den blir om inte vattnet finns för att kyla, då stänger motorn ner sig. Vilket är bra, bättre än att hela motorn skär sönder, då är den ju kaputt! Nu hoppas vi så innerligt att det bara är vattenpumpen och att bilen kan rulla igen innan midsommar! Är ni med mig? Håll tummarna för oss! Snälla!
Så den här dagen har varit en Bergodalbana i känslor! Hoppfull, knäckt, förbannad, ledsen, panikslagen, hysterisk, osynlig & likgiltig.. Men nu är jag hoppfull igen, har hört så mycket positivt om bilmekanikern o hoppas han har rätt i sin första bedömning och att det inte blir alltför dyrt.
Nu ska jag fortsätta kolla på The Family, verkar vara en ganska spännande serie 🙂
Tack för att du tog dig tid att läsa!
Hoppas din dag varit bättre!
Puss ❤️
~Alltid En Diva~ 