Min tjej❤~

Idag hade Sara tid på reumatologen för käkledsinjektion. Vi var inställda på att bara ena sidan skulle sprutas. Men det var såklart båda..
Först var det en lång väntan. Embla sattes vid 9.50. Sen gick vi ner till den underbara lekterapin och lekte med månsand och spelade ett parti med Fia med knuff. Sara vann! Upp igen till avdelningen vid 10.40. Då var det en jäkla fördröjning bara för att En patient inte hållt tiden. Vi satt säkert i en timma.. När kl var 11.24 höll min kära dotter på att klättra på väggarna av nervositet. Hon skulle springa och gömma sig, bara för att slippa injektionerna. Väl inne i lustgasrummet hade hon tårar i ögona. Även jag fick det.. Tog tid för lustgasen idag. Hon var så spänd, så det tog tid innan hon fick rätt smärtlindring. Så blev det dags för vänster käkled.. Fy fan så vidrigt det faktiskt såg ut! Jag beundrar min dotters tolerans med all skit kring sin sjukdom.
Efter mycket om och men så sprutades även höger käkled.. Efteråt, låg hon bara där. Hon var så grymt arg och förbannad. Hon pratade inte bara stirrade rakt ut i luften.
Då säger Anja, hon som håller i narkosen, att hon förstår om Sara är arg på sjukdomen, och att om vi ( mamma & pappa) kunde skulle de ha trollat bort den. Då fick jag tårar i ögona. För precis så är det!!

Sen åkte vi till McDonalds. Sara fick en efterlängtad Shake. Så till middag blir det soppa, hon ska ju inte tugga alltför segt eller svårsmält idag!

Jag hatar hennes sjukdom. Jag gör verkligen det. Fattar inte varför just Hon måste drabbas.. Det är orättvist!!

Men hennes mod hon besitter är så himla mycket större ön hon själv! Hon vågar mycket mycket mer en någon annan nioåring! Hon har redan utstått så mycket mer än någon annan jämnårig. Att hon orkar fortsätta, mot nya utmaningar och prövningar är för mig svårt att förstå!
Jag älskar henne och Noel obegränsat!